Om Järnbrist

För att kroppen ska kunna bilda nytt blod behövs järn. Men ibland, av flera olika anledningar kan man få brist på mängden järn i kroppen, och man blir trött och orkeslös.

Varför får man järnbrist?

Kroppen kan inte själv tillverka järn, så för att kroppen ska få i sig tillräckligt med järn behöver man få allt genom kosten. Men till skillnad från vad man kan tro så beror oftast inte järnbrist på för lite järn i födan, utan på grund av att tarmen antingen inte kan tillgodose sig järnet, eller att man av någon anledning förlorar järnet.

---

---

---

---

Hemjärn, icke-hemjärn och C-vitamin

Hur väl kroppen tar upp järnet i tarmen beror bland annat på vilken typ av järn man får i sig. Det finns två sorters järn, hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn finns i köttprodukter och icke-hemjärn finns i vegetabiliska produkter. Tarmen tar upp 25% av hemjärnet och 5-10% av icke-hemjärnet. Dessutom spelar resten av kosten en stor roll. En hälsosam mängd c-vitamin gör att kroppen kan omvandla järnet till en form som är lättare att ta upp, och man kan på så sätt, ökat tarmens förmåga att ta upp järn med upp till fyra gånger.

Orsaker till förlust på järn

Den allra vanligaste anledningen till järnbrist (järnbristanemi) är blödningar vid mensen hos kvinnor. Förlorar man kontinuerligt blod varje månad när kosten inte innehåller tillräckligt med järn, eller om ens kropp inte kan ta upp tillräckligt med järn så får man tillslut blodbrist. I en stor dansk studie visade det sig att en så stor andel som 40% av de danska kvinnorna led av järnbrist.

Förutom menstruation kan annan blodförlust, tarmsjukdomar, glutenintolerans, tumör eller sår i mag-tarmkanalen vara en orsak. Tar kroppen upp järn på ett normalt sätt och om man inte har mens, är det väldigt ovanligt med järnbrist.

De vanligaste orsakerna till järnbrist

1. Menstraution – Hur lång tid och hur riklig din menstruation är spelar en stor roll på hur mycket järn som försvinner ur kroppen.
2. Blodförlust i tarmen – Till exempel inflammerad tarm, sår i tarmen eller tumörer.
3. Ökat behov av järn – Vid snabb tillväxt som vid graviditet eller pubertet behöver kroppen extra mycket järn. Då finns det en risk för järnbrist, speciellt om man redan haft en låg nivå sedan tidigare.
4. Graviditet och förlossning – Både medan fostret växer och vid en förlossning så behöver kroppen extra järn. Därför får alltid gravida kvinnor järntillskott i slutet av graviditeten.
5. Hårt idrottande – Hårt idrottande personer förlorar extra järn genom svetten, och därför är hårt idrottande, menstruerande kvinnor i riskzonen för att få järnbrist.
6. Dålig kosthållning – Får man inte i sig tillräckligt med hem- och icke-hemjärn, eller inte kan tillgodose sig järnet man får i sig, på grund av en ensidig kost, kan man få brist på järn.

Vad händer i kroppen?

Kroppen använder järn för att bilda hemoglobin som finns i de röda blodkropparna. Det är hemoglobinet som ger de röda blodkropparna dess färg, och är kritiska för att de röda blodkropparna ska kunna ta transportera syre till kroppens alla celler. Förutom detta används även järnet till att bilda DNA (arvsmassa) och sköta andra, viktiga processer i kroppen.

Själva järnet tas upp i tunntarmen från den mat vi äter, och det är cellerna i tarmen som reglerar hur mycket järn som kroppen ska absorbera i blodet. När järnet hamnat i blodet transporteras det främst till benmärgen där de röda blodkropparna skapas, för att senare lagras i levern, benmärgen, mjälten och i hjärtat.

Kroppens förråd av järn tar inte slut särskilt fort, utan sinar långsamt tills kroppen inte längre kan tillverka tillräckligt många röda blodkroppar för att täcka behovet. Under tiden järnet minskar anpassar sig kroppen till viss del, och det är därför det kan vara svårt att själv märka att man börjar få blodbrist.

Vilka är tecknen och symtomen på järnbrist

Det tidigaste tecknet på blodbrist är att man inte orkar lika mycket som tidigare, och man börjar känna sig allt mer trött. Detta kan hända redan innan blodvärdet sänkts, men kan vara svårt att uppfatta.

Andra symtom vid järnbrist är att man blir blek och kan känna sig utslagen. Ju större bristen är, desto tydligare blir symtomen Får man en stor brist på järn kan dessutom få huvudvärk, sus i öronen, andfåddhet och yrsel. Hur symtomen upplevs är väldigt individuellt, och en person som får blodbrist märker oftast själv inte att det är någonting som är annorlunda, eftersom bristen uppstår successivt. Därför upptäcks ofta järnbrist av en slump när man av någon annan anledning tar ett blodprov.

Har man blodbrist kan man:

• Bli yr
• Lättare känna sig andfådd
• Känna sig trött
• Känna sig orkeslös
• Få susningar i öronen
• Få hjärtklappning
• Få huvudvärk

Är järnbrist farligt?

Huruvida järnbrist är farligt kan vara svårt att svara på, då själva järnbristen oftast är lätt att råda bot på, i sig, men kan bero på något annat värre och allvarligare. Därför är det alltid viktigt att ta reda på varför man har järnbrist och se till att bristen inte uppstått på grund av en inre blödning eller tumör i tarmen.

Däremot ska man inte oroa sig i onödan då järnbrist i det allra flesta fall beror på något ofarligt. Ofta räcker det med järntillskott för att hamna på normala nivåer igen. Är man osäker kan man kontakta sjukvårdsupplysningen, eller boka tid hos vårdcentralen.

Blodbrist vid blodförlust

Den vanligaste anledningen till blod- och järnbrist är blodförlust. Antingen akut, där en stor mängd blod snabbt försvinner vid ett och samma tillfälle. Eller kontinuerlig blodförlust, där järnhalten i kroppen minskar under tid. Är man medveten om att blodet kommer minska, som vid en inbokad operation, eller vid en diagnostiserad tarmsjukdom, är det lättare att hålla det under kontroll. Men skulle olyckan vara framme, eller om man gått med en odiagnostiserad tarmsjukdom en tid, kan man behöva en blodtransfusion, med friskt blod.

Menstruation
Menstruerande kvinnor är överrepresenterade av de som lider av järnbrist. Dessutom kan man ibland inte själv vara medveten om att man har blodbrist, då kroppen hela tiden anpassar sig till bristen, om detta sker under en längre tid. Därför kan det vara bra att någon gång gå på rutinkoll hos sin läkare för att se om man lider av någon typ av brist, och om detta är något man behöver hjälp med att få under kontroll.

Blödande och inflammerad tarm
Sjukdomar i tarmen kan påverka hur väl man tar upp järn, men kan också vara en anledning till varför man blir av med blod. Detta är typiskt vid sjukdomar som Ulcerös kolit och Crohns sjukdom, men kan även förekomma vid andra autoimmuna sjukdomar, som vid glutenintolerans.

Förlossning
Redan under graviditeten kan antalet röda blodkroppar minska på grund av ökat tillväxt, både hos sig själv och sitt foster. Därför kan en förlossning med ytterligare blodförluster påverka och skapa blodbrist hos mamman. För att förhindra detta brukar barnmorskan se till att man får i sig järntillskott även om blodvärdet ser bra ut. En så stor andel som 90% av alla gravida kvinnor har inte tillräckligt med järn för hela sin graviditet, och därför rekommenderar Livsmedelsverket att samtliga gravida bör ta järntillskott från och med vecka 20.

Operation
Vid akuta operationer hos personer som redan har blodbrist behövs blodtransfusioner för att inte hamna på ett för lågt blodvärde. Vid planerade operationer, beroende hur stor blodförlust som är planerad kan man däremot slippa detta, genom att se till att få upp sitt antal blodkroppar genom järntillskott redan innan operationen.

Tonåringar och kvinnliga idrottare har ännu högre risk att få järnbrist

Kvinnor och tonåringar som växer, som samtidigt idrottar löper en relativt stor risk att drabbas av järnbrist. Detta beror på att man vid hårt idrottande förlorar extra järn genom svetten. Ett tecken på järnbrist hos idrottsutövare är att träningsvärken blir intensivare och sitter i längre, att konditionen verkar bli sämre, eller att man inte utvecklas, eller orkar lika mycket som sina träningskamrater.

Behandling av järnbrist

Förutom att själv förhöja järnvärdet i kroppen med järntillskott och kosttillskott som blutsaft eller ändrade kost och matvanor, kan man behöva en riktig behandling och då i första hand, järntabletter. Skulle man av någon anledning inte tåla järntabletterna, får man sprutor eller dropp som innehåller järn. Har man riktigt svåra besvär och låga blodvärden kan man dessutom få en blodtransfusion för att snabbare få i sig nytt friskt blod.

Beror järnbristen inte på vanlig menstruation, graviditet eller tillväxt kan man behöva ta reda på, och behandla ursprunget till järnbristen. De flesta med järnbristanemi blir dock av med blodbristen efter enbart några veckors behandling, enligt vårdguiden.

Hur får man i sig mer järn?

Det snabbaste och mest effektivaste sättet att få i sig extra järn är genom järntabletter, sprutor eller dropp, som man får hjälp med på vårdcentralen. Vill man öka sin järndepå i kroppen själv finns flera kosttillskott mot järnbrist, varav den mesta kända är Blutsaft, som är helt naturligt och vegetariskt.

Förutom kosttillskott kan man även få i sig mer järn genom kosten. Dels genom att äta järnrik kost, och dels genom att äta extra c-vitamin, för att öka tarmens upptagningsförmåga av järn.

Vilka bör ta järntillskott?

Alla med järn- eller blodbrist bör höja det på något sätt för att slippa känna sig ständigt trött och energilös. Hur man ska gå till väga är upp till var och en, men oroar man sig för att ha järnbrist kan man alltid ringa sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen.

---